Ingen påsk utan ÄGG!

Ägg och påsk är som ler och långhalm. De går hand i hand. I Sverige har påsken firats av

tradition sedan 1100-talet. Men hur kom äggen in i bilden egentligen? Vad är anledningen till att

vi målar dem och hur mycket ägg går det åt under påskveckan?

Därför firar vi påsken

Påsken är det kristna kyrkoårets största högtid. Den firas till minne av Jesu lidande, död och uppståndelse. Från början är påsken en judisk tradition.

Därför äter vi så mycket ägg

Att äta ägg under påsken är sedan gammalt och har med den 40 dagar långa kristna påskfastan att göra. Eftersom fastan inte stoppade hönorna från att värpa fanns det plötsligt ett digert överskott på ägg när fastetiden var över. Perfekt för svultna kroppar som trånade efter välbehövliga vitaminer och proteiner.

Därför målar vi äggen

Ägg står för liv (inuti) och död (skalet) och har länge varit en symbol för Jesu grav. Bakom graven fann människor hopp om en tillvaro efter döden. Därför började man tidigt dekorera ägg och måla gravstenar i vackra mönster. Idag är äggmålning en stor konstform i många länder.

Ris i regnbågens alla färger

Att pynta påskris fick sitt genomslag i Sverige på 30-talet. Oftast är det björkris som vi pyntar med fjädrar i olika färger. Påskriset förknippas med Jesu intåg i Jerusalem och de palmblad som ströddes på marken framför honom.

Påskharen och påskäggen

Påskäggen som vi känner dem idag har ingen vidare lång tradition. Lösviktsgodiset som vi fyller äggen med kom nämligen inte till Sverige förrän på 80-talet. Däremot går påskharens rötter ända tillbaka till 1600-talets Tyskland. I början av 1900-talet dök påskharen upp även i Sverige och gömda påskägg har vi letat sedan åtminstone 30 talet.

Äggfrossa hela veckan

I Sverige fullkomligen vräker vi i oss ägg under påsken. Jämfört med en vanlig vecka fördubblar vi konsumtionen och tillsammans gör vi av med 2 000 ton ägg. Frossandet slår i taket på påskaftonskvällen då beräkningar visar att det går åt sex miljoner ägg i timmen.